Du behöver varken mycket pengar eller koll på börsen för att börja. Med några hundralappar i månaden, en billig fond och lite tålamod kommer du långt. Här är vägen från noll till ditt första månadssparande.
Tre saker att ha på plats först
- En buffert. Ha pengar på ett sparkonto för oförutsedda utgifter, gärna en till tre månadslöner. Då slipper du sälja fonder när börsen råkar ligga lågt.
- Inga dyra lån. Har du kreditkortsskulder eller sms-lån med hög ränta lönar det sig nästan alltid att betala av dem först. Ingen fond slår säkert en ränta på 20 procent.
- Rätt tidshorisont. Pengar du behöver inom ett par år hör hemma på sparkonto. Aktier och aktiefonder passar bäst för pengar som kan få ligga i minst fem år.
Steg för steg
Öppna ett ISK
Ett investeringssparkonto öppnar du gratis hos en bank eller nätmäklare på några minuter med BankID. Läs om kontotyperna.
Välj en bred fond
En global indexfond med låg avgift ger dig tusentals bolag i ett enda köp. Så väljer du indexfond.
Starta ett månadssparande
Ställ in ett automatiskt köp dagen efter lönen. Då sparar du innan pengarna hinner gå till annat.
Låt pengarna jobba
Titta inte varje dag. Fyll på när du kan och låt ränta på ränta göra jobbet över åren.
Hur mycket behöver jag?
Hos de flesta banker och nätmäklare kan du månadsspara i fonder från 100 kronor. Beloppet spelar mindre roll än att du kommer igång och håller i.
Ett räkneexempel: 500 kronor i månaden i 25 år blir 150 000 kronor i insättningar. Med en genomsnittlig avkastning på 7 procent om året före avgifter och en fondavgift på 0,2 procent kan det växa till ungefär 381 000 kronor. Det är ett exempel, inget löfte. Börsen går upp och ner, och ingen vet hur de kommande 25 åren blir.
Vad kostar avgiften?
Fondens årliga avgift dras från fondens värde varje dag, så du ser den aldrig på en faktura. Därför är den lätt att glömma, men den påverkar slutresultatet mer än nästan något annat. Prova själv:
Avgiftskalkylatorn
Jämför två fonder med olika årsavgift. Fyll i ditt månadssparande, hur länge du tänker spara och vilken årlig avkastning du räknar med före avgifter.
Mörk del: dina insättningar. Grön: avkastning i fond B. Gul: det extra du hade fått med den billigare fonden A. Ett förenklat räkneexempel – verklig avkastning varierar från år till år.
Med samma exempel som ovan men 1,4 procent i årlig avgift landar sparandet på ungefär 316 000 kronor, alltså omkring 65 000 kronor mindre. Skillnaden på 1,2 procentenheter ser liten ut men växer med tiden. Läs mer om courtage, spread och andra avgifter.
Vanliga nybörjarmisstag
- Att vänta på rätt läge. Ingen vet när börsen bottnar. Den som månadssparar köper både när det är dyrt och när det är billigt.
- Att sälja i panik. Den som säljer när börsen fallit gör förlusten verklig. Bestäm i förväg vad du ska göra när det svänger.
- För många fonder. Fem globalfonder äger i stort sett samma bolag. Det ger mer att hålla koll på, inte bättre spridning.
- Att jaga förra årets vinnare. Fonden som steg mest i fjol är sällan bäst i år.
- Att glömma avgifterna. En procent om året låter lite men blir mycket pengar på 20–30 år.
Nästa steg
Fundera på hur mycket risk du vill ta och hur länge pengarna kan ligga. Vår guide om risk och sparhorisont hjälper dig att hitta en fördelning du står ut med även när börsen rasar.
Innehållet på Investera lite mera är allmän information och inte personlig finansiell rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras i fonder och aktier kan både öka och minska i värde, och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.